twisting in my head

Jag väljer för första gången på ett bra tag, kanske första gången överhuvudtaget att inte plåga mig själv ikväll. Jag väljer att inte läsa gamla blogginlägg, jag väljer att inte klicka upp mappen med bilderna. Jag orkar inte le åt det som va, jag orkar inte gråta för det som inte är. Kanske väljer jag att inte minnas just ikväll, kanske orkar jag inte. Är jag för svag och feg för att orka minnas eller är jag modig som vågar välja bort 'det'? Jag väljer istället att lägga mig med en bok. Inte med musik, då väljer jag bara låtarna som får mig att minnas.
Jag ger dig denhär:

It’s been a long year
Since we last spoke
How’s your halo?
Just between you and I
You and me and the satellites
I never believed you
I only wanted to
Before all of this
What did I miss?
Do you ever get homesick?
I can’t get used to it
I’ll never get used to it

godnatt