The end is not near, it's here

I lördags när jag satt på en barstol på platå, iprincip nykter och min tygpåse i knät kände jag bara; nu fan måste det hänga något.
Det gjorde det.. I måndags tappa jag det. Jag tappa det så hårt att jag desperat stod och banka på platå dörr för att erik skulle fortsätta ge mig fish, jag tappade det även så hårt att jag skulle leka allan i citygrillen-kön och var en komisare johansson ifrån att hamna i en charmig catfight.
Ikväll är en bitter-sweet afton. Mal och astrids sista avskedskalas. Tror det kan bli en himla fantastisk kväll, Och om vi ska tappa det? absofuskinglutely